Vad kan vi lära av forskningsprofilen?

Många av eleverna från Luspengymnasiets forskningsprofil gick vidare till forskning, högre utbildning och kvalificerade yrken. Nu kartläggs erfarenheterna från satsningen för att bättre förstå vilken betydelse den haft för elever, utbildning och samhällsutveckling.

Forskningsprofilen vid Luspengymnasiet skapades i samarbete mellan skola och universitet med målet att ge fler unga från glesbygd möjlighet att möta forskning redan under gymnasietiden. Samtidigt väcktes intresse för naturvetenskap, teknik och högre utbildning när elever arbetade med forskningsfrågor i praktiken.

Under åren när profilen var verksam fick elever delta i forskningsprojekt, möta forskare och arbeta med frågeställningar som normalt förknippas med universitet och högskolor. Många av eleverna gick vidare till högre utbildning och kvalificerade yrken. Några arbetar idag som forskare, andra inom näringsliv, teknik, ledarskap eller offentlig verksamhet.

Erfarenheterna ska kartläggas

Centrum för hälsa i glesbygd (CHG) i Storuman genomför nu ett arbete för att kartlägga vilka effekter forskningsprofilen har haft för elever, utbildning och samhällsutveckling.

Vilken betydelse har forskningsprofilen haft för elevernas fortsatta studie- och yrkesval? Och vilken roll spelar hemortens postadress när unga människor väljer väg mot högre utbildning och forskning?

I samarbete med Centrum för hälsa i glesbygd har en första delrapport tagits fram. Den beskriver det arbete som hittills genomförts och utgör ett underlag för det fortsatta arbetet.

När forskning flyttar närmare gymnasieskolan

Per-Daniel Liljegren, projektkoordinator vid Centrum för hälsa i glesbygd, har en lång relation till satsningen. Han var tidigare både lärare, rektor och samordnare för den.

– Forskningsprofilen var nog den största anledningen till att jag flyttade från Göteborg, Chalmers och universitetet till Storuman och Luspengymnasiet. Jag såg möjligheten att arbeta i en miljö där gymnasieelever kunde möta akademin på ett sätt som annars är ovanligt så tidigt i utbildningssystemet, säger han.

Hans erfarenheter utgör givetvis viktiga inspel för arbetet med att förstå vilka faktorer som bidrog till profilens utveckling och resultat.

En del av en större fråga

Utredningen om forskningsprofilen handlar i grunden om hur fler unga människor kan få tillgång till utbildningsmöjligheter av hög kvalitet oavsett bostadsort. En stor utmaning är att synliggöra de kunskapsmiljöer, resurser och utvecklingsmöjligheter som finns i inlandet i en omvärld som fortfarande styrs av föreställningen att utveckling sker i städer, inte i glesbygd.

I Storuman finns sedan många år Centrum för hälsa i glesbygd – en forskningsmiljö med internationella samarbeten och verksamhet som spänner över frågor om hälsa, utbildning och samhällsutveckling. Forskningsprofilen växte fram i en miljö där skola, akademi och lokalsamhälle kunde mötas.

Tillsammans med den forskning som bedrivs i Storuman och de möjligheter som distansöverbryggande teknik skapar finns här en spännande utvecklingspotential – för platsoberoende gymnasieutbildning och för att göra forskningsanknuten utbildning tillgänglig för elever i hela landet.

De erfarenheter som nu samlas in kommer att bidra till framtida diskussioner om utbildning, forskning, kompetensförsörjning och platsoberoende gymnasieutbildning – frågor som blir allt viktigare för många kommuner i glesbygd.

Läs vidare

• Delrapport om forskningsprofilen
• Så här arbetar vi i Utvecklingsnavet
• Platsoberoende gymnasieutbildning – mer än en teknisk lösning
• Det räcker inte att vilja väl – vi måste våga göra skillnad

Nyhetsbrev maj/juni2026 (PDF)

Vill du få nästa nyhetsbrev från Utvecklingsnavet?
Prenumerera här