Södra Lappland saknar inte jobb – utan rätt kompetens
I södra Lappland är arbetslösheten låg, men kompetensbristen hög. Arbetsgivare inom vård, skola, skog, industri, transport och besöksnäring letar med ljus och lykta efter rätt människor. Vårt uppdrag i Utvecklingsnavet är att skapa utbildningsmodeller som fungerar i glesbygd – inte att försöka pressa in storstadsmodeller i våra förutsättningar. I små kommuner är varje människa viktig – som granne, medarbetare och bärare av framtidstro.
Låg arbetslöshet – men svårt att rekrytera
I Dorotea låg den öppna arbetslösheten på 3,9 procent 2023, och i Vilhelmina rapporterades 5,1 procent i början av 2026. Det är inga nivåer som tyder på massarbetslöshet. Samtidigt rapporterar arbetsgivare i Dorotea, Åsele, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Arjeplog, Arvidsjaur och Malå att de har svårt att rekrytera undersköterskor, lärare, skördarförare, elektriker, mekaniker och andra nyckelpersoner.
Arbetsförmedlingen beskriver i rapporten Var finns jobben? Och var finns arbetskraften? att bristen på arbetskraft är mer koncentrerad till norra Sverige än i övriga landet. I satsningen Jobba i norra Sverige konstaterar myndigheten att det finns “stora möjligheter till jobb” i norr, särskilt inom vård och omsorg, skola, transport, industri och service.
En liten och krympande befolkning
Demografin förstärker bilden. Flera inlandskommuner i Västerbotten och Norrbotten har tappat 20–30 procent av sin befolkning de senaste 25 åren. När Dorotea har drygt 2 200 invånare och Sorsele runt 2 300 innebär varje ny undersköterska, lärare, skogsmaskinförare, elektriker eller mekaniker en konkret skillnad – både för verksamheten och för hela lokalsamhället.
Vi kan inte utgå från att “någon annan” fyller kompetensluckorna. För att klara välfärd, skola och basnäringar behöver vi lösningar som gör det möjligt att utbilda, ställa om och behålla människor på plats, i en arbetsmarknad som är liten, gles och specialiserad.
Industrins gröna omställning skärper läget
Industrirådet och flera branschorganisationer beskriver samtidigt ett stort rekryteringsbehov kopplat till den gröna omställningen. En rapport från Industrirådet visar att runt 240 000 ny- och ersättningsrekryteringar planeras inom industrin under de kommande tre åren, och att mer än 70 procent av industriföretagen i norra Sverige har svårt att hitta rätt kompetens.
Svenskt Näringsliv pekar i rapporten Återindustrialisering av norra Sverige på att utbildningsnivån i 34 av 34 branscher i norra Sverige ligger lägre än riksgenomsnittet – samtidigt som investeringarna ökar. För en region som vår betyder det att konkurrensen om arbetskraft hårdnar, både mellan kommuner och mellan inland och kust. Akademi norr pekar på samma utmaningar.
Vad Utvecklingsnavet gör
Projektet Utvecklingsnav för platsoberoende gymnasieskola är en del av satsningen kapacitetsförstärkning i Norrbotten och Västerbotten, finansierad av Europeiska socialfonden, ESF+. Vårt uppdrag är att stärka gymnasieskolans förmåga att:
- erbjuda fler utbildningar nära elevernas hemort, med hjälp av platsoberoende undervisning
- koppla utbildning tydligare till faktiska kompetensbehov i kommuner, region och näringsliv
- fungera som en regional kompetensaktör, inte bara som en skolorganisation.
I praktiken handlar det om att bygga modeller som är födda ur glesbygdens vardag: långa avstånd, små elevkullar, begränsad lärarförsörjning – men också starka basnäringar, innovationskraft och arbetsgivare som både vill och måste hitta nya vägar.
För dig som vill läsa mer
Några centrala underlag om kompetensbehov och arbetskraftsbrist i norra Sverige:
Arbetsförmedlingen – Sök statistik
Här kan du välja kommun, tidsperiod, ålder osv.
Regionfakta – Öppet arbetslösa, månad, Västerbottens kommuner
Ger en snabb översikt över arbetslösheten per kommun i länet.
Newsworthy – Arbetslösheten i Dorotea
Artikel med aktuell utveckling och jämförelse med andra kommuner.
Vill du få nästa nyhetsbrev från Utvecklingsnavet?
Prenumerera här
